För jag har tagit studenten!

Förra veckan löd under namnet "studentveckan". Det var alltså vår tur att ta studenten efter tre fantastiska år tillsammans. Vädret leverade, stämningen var på topp och glädjen gick inte att ta miste på.
 
Tisdagen var första dagen, med skattjakt, såpafotboll, ÖL-OL och grillning med finaste olgysarna. På onsdagen sa vi hejdå till varandra genom olgyavslutning med "minnes"-stjärnOL, prisutdelning och en stor gruppkram innan vi åkte hem för att förbereda oss inför balen som stundade på kvällen. Balkvällen blev en riktigt fin kväll, vi var så fina, fick god middag, hade härlig stämning och så släppte vi loss på dansgolvet. På tordagen klev vi upp för att ha avslutning med tränarna. Vi lite trötta 97:or och våra fina tränare åkte in till Örebro för att spela laserdome, där tränarna överraskande tog hem segern. Vi avslutade med lunchbuffé på pizza hut innan vi åkte hem för att städa och förebereda det sista inför fredagen, studentdagen! 
 
Min klocka ringde 04:55, och jag gjorde mig klar innan jag och Elin satte igång med hennes hår. Efter det cyklade vi hem till en av våra klasskompisar för champangefrukost och utdelning av "klassens ...". Sedan flöt dagen på med fotografering, fika med lärarna, studentshow och så utspring. Jag var nervös, glad och taggad inför utspringet. Den känslan av att stå där, on top och kika ut över havet av föräldrar och släkt var mäktig. Efter ett tag hittade jag min familj och kunde vinka samtidigt som vi skrek hejarramsor uppe på läktaren. 
 
Vi gick sedan vidare i en lite förvirrad kortege till våra flak. Klassen hade gjort vårt så fint och när vi hoppade upp och äntligen fick igång musiken gick lyckan inte att ta miste på! Vi åkte runt Hallsberg, varv på varv och vinkade till de fina holgysarna som stannat för att se på oss, vi vinkade till familjer, vänner och till och md helt okända samtidigt som vi dansade till musiken. 
 
När flaken stannade transporterade vi orienterare oss till hok-stugan för att fira. Där väntade våra familjer med fördrink och fotografering innan vi åt mat, lyssnade på lite tal, gav presenter till tränarna och fick fina rosor. Det var några känslofyllda och fina timmar där gråt blandades med skratt. Som jag kommer att sakna holgy, och som jag kommer att sakna de som jag delat min vardag med i 3 år. Jag har nog fortfarande inte förstått att jag inte kommer att flytta in på holgy igen i höst. 
 
Efter middagen i hok-stugan tog vi oss vidare in till Örebro för studentfesten. Vi dansade, sjöng, skrattade, grät och skrattade lite till samtidigt som vi höjde mössorna i skyn. Det var sista gången som vi var samlade tillsammans som holgy-elever, och det tog vi vara på ordentligt! 
 
 
 
 
 
 
 
 
Foton: Hanna Mårtensson 
 
 
 
 
 Foton: Karin Gustafsson
 
 


Kommentarer

Kom ihåg






Trackback