Fram till våren 2016 kommer jag inte bara att spendera mina dagar på olgy, utan även i klassrummet på det natuvetenskapliga programmet med inriktning natur natur. Det kommer innebära att när min gymnasietid är över kan jag bli nästan precis vad jag vill utan att läsa in kurser eller kompletera något om jag bara tar studenten med fullständiga betyg. Det enda jag behöver göra är att åter sätta mig i skolbänken. Den stora frågan är då, vad vill jag göra med mitt liv?

 

 

Något som jag nästan hade bestämt mig för till 100% vissa dagar var att bli förskollelärare. Redan som barn på förskolan var det en dröm, jag ville bli som de vuxna jag då hade runt om kring mig under dagarna och under de år som jag gick från bebis till ett stort barn med en egen vilja och egna ideér. Jag fascinerades av de yngre barnen på ett sådant sätt att jag ville sträcka ut en hand, ville visa dem rätt på vägen. Helt enkelt ta hand om och hjälpa, Jag visste redan då, att jag som ett litet dagisbarn bestämt mig för vad jag skulle ägna mitt liv åt innan jag hunnit fylla 6 år. 

 

Under tidens gång så har mina tankar, funderingar och ideér ändrats. Med tiden som jag vuxit har också jag själv börjat leta efter vad jag egentligen vill göra med mitt liv, och släppt den barndomsdröm som jag en gång så starkt suktade efter. Yrken som jag istället började fundera över var bland annat: 

 

- Sjukgymnast

- Metereolog 

- Arkitekt

- Journalist 

- Arkeolog

 

Av dessa yrken fick jag inte alls den känslan av att det här är rätt. Ingenting klaffade riktigt även om allt verkade roligt. Under tiden som jag funderade på ovanstående yrken hade jag helt glömt min dåtida barndomsdröm som fortfarande låg och gnagde långt bak. Efter sommarjobbet på Vreta förskola förra sommaren, där jag dagligen fick ta hand om små liv och känna på yrket, kom jag fram till att det är barn jag ska jobba med, dock inte i förskolemiljö. Succesivt försvann mina såkallade "alternativa" yrken ur drömmarnas värld och kvarstod gjorde orden "barn" och "hjälpa". Så vad jag efter gymnasiet drömmer om att utbilda mig till är fortfarande oklart, men jag har en inriktning och flera alternativa yrken. 

 

- Barnsjuksköterska

- Barnpsykolog eller socionom med inriktning på yngre barn. 

- Arbeta med handikappade barn

 

Mest idag lockar barnsjuksköterska på ett barnsjukhus. Varför? För att få följa ett barn på en resa, att få hjälpa till och kanske också försöka sprida lite glädje i de mörkaste stunderna som kan infinna sig i en sådan miljö för en familj men också låta det vara tufft, och inte försköna det hela. Jag tror även att min personlinghet kan passa inom det här yrket. Dock finns det än tid att ändra sig på, men jag har bestämt mig för en inriktning och jag tror det är här som jag blir kvar. Den 6-åringa lilla Johanna som hade en plan för sitt liv, kanske inte var så dum egentligen. För nu sitter jag här, en lite äldre verision av mig själv och är glad över att jag då för 12 år sedan gjorde det lite lättare för mig själv att idag slippa famla i yrkesdjungeln.

 

Jag har ett år på mig innan jag behöver välja om jag ska läsa vidare direkt, ingenting är hugget i sten men jag är ganska säker. Jag vet att det finns många som inte vet alls, som inte har någon aning. Jag tror att det gäller att hitta sin egen väg dit, på sitt eget sätt för att veta vad man vill ägna sitt liv åt fram till pensionen. Min väg var att se tillbaka på lilla jag. 

 

Vad ville du bli när du var liten?